Merry Christmas & a happy new year, önskar Agility-teamat<3
Jag är en 12 årig hundnörd som lever i Dalarna. Jag och min hund tränar & tävlar i Agility! Hoppas ni kommer gilla min blogg❤
torsdag 19 december 2013
Snart jul!
tisdag 10 december 2013
Min och Hampus Agility
Hej bloggen! Ja rubriken talar. Vi tar det från början va?
Ja hur det började med att jag vart hundtokig har jag ingen aning om. Jag var ju en hästnörd innan. Men jag vill såååå gärna ha en hund! Vilken tur det är att man har en släkt säger jag. Ja jag började låna Hampus tack @ilenna17 (hennes insta). Jag var överlycklig och ville låna han varje helg och så blev det. Jag lånade han längre och längre och banden mellan oss växte och växte. Men...på sommarlovet inträffade den stora dagen då han blev MIN! Det var fantastiskt och det gick inte att förstå. Jag tror det fortsatte så här: Vi satte bara upp ett vanligt hinder i trädgården och det var så kul att se han flyga över det. Jag sökte (antagligen) på YT efter ¨hoppande hund¨och ju mer jag klickade in på videos ju mer Agility kom det upp (tror det var nåt liknande). Jag kommer ihåg när vi köpte en tunnel och jag blev så lycklig att han sprang igenom utan att bli rädd. Så har vi hållt på tränat mycket gått kurs. Men det var förra sommaren det stora började. Vi var på Ungdomsläger på Dalahundservice (DHS som vi kallar det för). Vi körde Agility någon dag och sista dagarna körde vi på en hel bana och jag blev chockad. Han hade aldrig kört A:et eller Balansen eller Vippen. Men vad gör det? Han körde på och jag blev sååå glad! Tänk när hon sa: Men nu är det väll dags att tävla? (eller nåt sånt). Jag trodde jag skulle dö. Efter att bara träna i trädgården ska man tävla?! Ja och det gjorde vi (utan vidare resultat). Jag var lycklig ändå 2 tävlingar jag är stolt över min galna terrier för den han är. Det enda jag skulle vilja han var bättre på var att stänga av alla dessa löptikar runtom. Men det är svårt tyvärr...därför skulle det va skönt med en tik då hade säkert han och jag varit i klass 3 nu. Tanken får mig att spricka! Jag längtar tills jag flyttar hemifrån då kan jag bestämma ALLT! Men tillbaka till rätt ämne nu. Jag blir så otroligt chockad så som han presterar varje pass man lär sig jämt något nytt när man tränar han även om det går bäst eller sämst. Byten som vi testar sitter och ja...ALLT! Därför önskar jag att jag och han kunde visa vad vi kan på en tävling och verkligen visa att det här kan vi tillsammans! Att drömmar kan slå in för det har jag varit med om själv med egna ögon. Vi har gått träningar hos en och ALLT går så bra! Mina största drömmar är: 1: Att kunna delta i en Agilitytävling med min Hampus och visa att vi kan. 2: Ha en till hund.
Men vänta bara 2014 här kommer vi så håll er undan på Agilitybanorna för då gör Hampus och jag debut...
Ja hur det började med att jag vart hundtokig har jag ingen aning om. Jag var ju en hästnörd innan. Men jag vill såååå gärna ha en hund! Vilken tur det är att man har en släkt säger jag. Ja jag började låna Hampus tack @ilenna17 (hennes insta). Jag var överlycklig och ville låna han varje helg och så blev det. Jag lånade han längre och längre och banden mellan oss växte och växte. Men...på sommarlovet inträffade den stora dagen då han blev MIN! Det var fantastiskt och det gick inte att förstå. Jag tror det fortsatte så här: Vi satte bara upp ett vanligt hinder i trädgården och det var så kul att se han flyga över det. Jag sökte (antagligen) på YT efter ¨hoppande hund¨och ju mer jag klickade in på videos ju mer Agility kom det upp (tror det var nåt liknande). Jag kommer ihåg när vi köpte en tunnel och jag blev så lycklig att han sprang igenom utan att bli rädd. Så har vi hållt på tränat mycket gått kurs. Men det var förra sommaren det stora började. Vi var på Ungdomsläger på Dalahundservice (DHS som vi kallar det för). Vi körde Agility någon dag och sista dagarna körde vi på en hel bana och jag blev chockad. Han hade aldrig kört A:et eller Balansen eller Vippen. Men vad gör det? Han körde på och jag blev sååå glad! Tänk när hon sa: Men nu är det väll dags att tävla? (eller nåt sånt). Jag trodde jag skulle dö. Efter att bara träna i trädgården ska man tävla?! Ja och det gjorde vi (utan vidare resultat). Jag var lycklig ändå 2 tävlingar jag är stolt över min galna terrier för den han är. Det enda jag skulle vilja han var bättre på var att stänga av alla dessa löptikar runtom. Men det är svårt tyvärr...därför skulle det va skönt med en tik då hade säkert han och jag varit i klass 3 nu. Tanken får mig att spricka! Jag längtar tills jag flyttar hemifrån då kan jag bestämma ALLT! Men tillbaka till rätt ämne nu. Jag blir så otroligt chockad så som han presterar varje pass man lär sig jämt något nytt när man tränar han även om det går bäst eller sämst. Byten som vi testar sitter och ja...ALLT! Därför önskar jag att jag och han kunde visa vad vi kan på en tävling och verkligen visa att det här kan vi tillsammans! Att drömmar kan slå in för det har jag varit med om själv med egna ögon. Vi har gått träningar hos en och ALLT går så bra! Mina största drömmar är: 1: Att kunna delta i en Agilitytävling med min Hampus och visa att vi kan. 2: Ha en till hund.
Men vänta bara 2014 här kommer vi så håll er undan på Agilitybanorna för då gör Hampus och jag debut...
måndag 9 december 2013
Måndag
Hej bloggen! Jaha, då var vardagen i gång igen. Längtar nästan lite att det blir skola för då kommer Jullovet snabbare och även helgen. På torsdag är det redan Lucia. Älskar December det är så mysigt med alla ljusstakar i fönstren och julsånger. Längtar sååå till Julafton. Så mysigt när man vaknar på morgonen och när man åker till släkten och tittar på Kalla Anka och äter god mat sedan paketen är ju också nåt jag gillar;-) Längtar till helgen för då hoppas jag att min ¨Lilleman¨ kan komma och vara hos oss. Får höra med ¨presidenten¨här i familjen. Jag önskade verkligen att han var här även på vardagen. En till sak jag vill ha är en till hund. Som sagt 2 hundar=dubbel kul. Tänk va kul att köra Agility med båda och utvecklas, att tävla och ja...ALLT! Nu tänker ni säkert: Förstår hon ens va det innebär? Svar: Jo jag tror faktiskt jag gör det. En till sak jag sååå gärna vill är att gå på Agilityträningar det hade varit så galet kul, men ingen aning vart...tyvärr. Nu när jag bloggar är klockan bara runt 16:00 och redan mörkt, mysigt men jobbigt på samma gång. Snön är fantastisk men också jobbig för det går knappt att få ner slalompinnarna i backen för det är så hårt. Jag längtar tills pappa och jag ska bygga de där hindren. Då får jag ju som en Agilitybana i trädgården. Fantastiskt! (enligt mig då). Men nu ska jag återgå till mitt liv igen.
Ha det bra gott-folk♡
Ha det bra gott-folk♡
| Visst är han vacker?♡ (gammal bild) |
söndag 8 december 2013
Börja dålig slutar med ett leende
Hej bloggen! Ja, rubriken talar dagen började på 0. Det har varit när Hampus och jag tränat som det gått verkligen uselt! Han har nosen i backen och lyssnar inte. Jag blir jämt orolig och ledsen när det blir så. Jag kan säga så här att jag grät ungefär hela förmiddagen jag tänkte mycket på det. Det kändes som att vi var tillbaka på ruta 1 igen. Men på eftermiddagen presterade min älskade kille på topp igen! Byten, farten, slalomen, vilken fart han hade genom hela banan, WOW säger jag! Som sagt jag kommer leva på den träningen länge, länge, länge. Jag somnar med ett brett leende på läpparna ikväll!
Vardag igen då, adjö!♡
lördag 7 december 2013
Mobil borta under Agility
Hej bloggen! Vi sov i stugan igår tills idag. Vi åkte hem efter lunch. När vi kom hem skottade jag en stor del av trädgården för jag och ¨Lilleman¨skulle träna. Det tog en stund att skotta och blev blöt i svett. Sen hämtade jag hunden och gick på promenad han träffade en söt tjej. När vi kom hem satte vi igång han var verkligen inte på hugget idag, men efter stund med hjälp av mamma gick det bättre. Fast jag ska göra imorgon istället med godare godis. Han hade nog en dålig dag. Det är det som är så märkligt dom senaste passen jag tränat har han varit som en BC i allt han har farten koncentrationen slalomen sitter med farten typ hela tiden verkligen ALLT! Ibland lyssnar han knappt och springer runt. Det bästa med Agility är den fantastiska känslan man kommer nära sin hund väldigt mycket. Kicken jag får när allt sitter och verkligen visar att jag ¨matte det här är så kul¨ ungefär så. Känslan när alla byten och teknikerna sitter och han förstår allt. Ett sådant träningspass kan jag leva på länge länge. När vi tränat klart hade mamma & Anton & Lova åkt på hockey. När jag gick in skulle jag ta ur mobilen ur fickan. Men...den var inte där. Som jag letat hela eftermiddagen både inne och ute ringt efter den. Så efter maten gick vi ut en gång till. Jag visste att jag ramlat i snön på ett ställe så jag grävde lite där av en ¨slump¨grävde Hampus också där. Mamma kom ut och ställde sig bredvid mig och ringde efter den. Då lyste det i snön bredvid oss. Tänka säg min iPhone överlevde flera timmar under snön. Okej...ljudet hör man inte men den sitter i skotorken så det ordnar sig nog. Imorgon ska jag ha en riktig 2-advent dag! Med det bästa Agility-passet ever!
Ha en bra 2-advent imorgon, go natt på er!♡
Prenumerera på:
Kommentarer (Atom)

