Ja hur det började med att jag vart hundtokig har jag ingen aning om. Jag var ju en hästnörd innan. Men jag vill såååå gärna ha en hund! Vilken tur det är att man har en släkt säger jag. Ja jag började låna Hampus tack @ilenna17 (hennes insta). Jag var överlycklig och ville låna han varje helg och så blev det. Jag lånade han längre och längre och banden mellan oss växte och växte. Men...på sommarlovet inträffade den stora dagen då han blev MIN! Det var fantastiskt och det gick inte att förstå. Jag tror det fortsatte så här: Vi satte bara upp ett vanligt hinder i trädgården och det var så kul att se han flyga över det. Jag sökte (antagligen) på YT efter ¨hoppande hund¨och ju mer jag klickade in på videos ju mer Agility kom det upp (tror det var nåt liknande). Jag kommer ihåg när vi köpte en tunnel och jag blev så lycklig att han sprang igenom utan att bli rädd. Så har vi hållt på tränat mycket gått kurs. Men det var förra sommaren det stora började. Vi var på Ungdomsläger på Dalahundservice (DHS som vi kallar det för). Vi körde Agility någon dag och sista dagarna körde vi på en hel bana och jag blev chockad. Han hade aldrig kört A:et eller Balansen eller Vippen. Men vad gör det? Han körde på och jag blev sååå glad! Tänk när hon sa: Men nu är det väll dags att tävla? (eller nåt sånt). Jag trodde jag skulle dö. Efter att bara träna i trädgården ska man tävla?! Ja och det gjorde vi (utan vidare resultat). Jag var lycklig ändå 2 tävlingar jag är stolt över min galna terrier för den han är. Det enda jag skulle vilja han var bättre på var att stänga av alla dessa löptikar runtom. Men det är svårt tyvärr...därför skulle det va skönt med en tik då hade säkert han och jag varit i klass 3 nu. Tanken får mig att spricka! Jag längtar tills jag flyttar hemifrån då kan jag bestämma ALLT! Men tillbaka till rätt ämne nu. Jag blir så otroligt chockad så som han presterar varje pass man lär sig jämt något nytt när man tränar han även om det går bäst eller sämst. Byten som vi testar sitter och ja...ALLT! Därför önskar jag att jag och han kunde visa vad vi kan på en tävling och verkligen visa att det här kan vi tillsammans! Att drömmar kan slå in för det har jag varit med om själv med egna ögon. Vi har gått träningar hos en och ALLT går så bra! Mina största drömmar är: 1: Att kunna delta i en Agilitytävling med min Hampus och visa att vi kan. 2: Ha en till hund.
Men vänta bara 2014 här kommer vi så håll er undan på Agilitybanorna för då gör Hampus och jag debut...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar